Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin logo
Samtal

Samtal om Konst
— Beata Fransson

Samtal om Konst med Beata Fransson, Niclas Östlind och publik. Samtalet utgår från Beatas pågående utställning, Framför och bakom.

Tid: Söndag 10 april kl. 15–16
Plats: Galleri Konstepidemin
Fri entré.

Beata Fransson, utbildad vid Malmö Konsthögskola och Kungliga Konsthögskolan. Hon är idag verksam i Stockholm och har haft separatutställningar på gallerier som Krognoshuset i Lund 2015, Galleri Anna Elle i Stockholm 2013 och Galleri 21 i Malmö 2010. Under våren 2015 tilldelades Fransson Hasselbladsstiftelsens tvåmånaders stipendievistelse i Grez, Frankrike. Hon har också gjort ett flertal offentliga utsmyckningar.

Niclas Östlind, fil. dr. i fotografi vid Akademin Valand. 2014 doktorerade han med avhandlingen Performing History: Fotografi i Sverige 1970–2014 inom konstnärliga forskningen på Akademin Valand, Göteborgs universitet.

 

Utställningstext av Niclas Östlind
Det första verket som möter betraktaren i Beata Franssons utställning är en diptyk av två tillsynen identiska bilder. Motivet är en spegel monterad på en trästol, även om bara en del av ryggstödet är synligt. Det hela påminner om den typ av bilder som produceras på kulturhistoriska museer när föremålen i samlingarna dokumenteras. Här är dock sammanhanget ett annat och trots återgivningens saklighet är motivet – paradoxalt nog – mer gåtfullt än begripligt. Denna dubbelhet återkommer i Beata Fransson arbete, och även om ljuset är fotografins förutsättning har mediet också en mörk baksida – inte minst när det brukats i upplysningens tjänst. Det gäller till exempel konstruktionen med stolen och spegeln, som användes av polisen för att porträttera misstänkta eller dömda brottslingar. Med endast en exponering kunde personen samtidigt avbildas både framifrån och i profil. Med fotografins hjälp blev ”objekten” fastnaglade och arkiverade i de system för identifiering av kriminella som utformades under senare delen av 1800-talet. Rationellt och vetenskapligt efter dåtidens mått byggde systemen på idéer om bestämda relationer mellan människors utseende och deras moraliska vandel. Det kan tyckas helt främmande, men även dagens övervakningsteknologier tar utgångspunkt i generella och individuella fysiska egenskaper för att kartlägga och inordna individer i kategorier. LÄS MER