Beata Fransson har på senare tid gjort sig ett namn med sina undersökningar av fotografins historia. Vem uppfann tekniken, varför och för vad? Beata lyfte fram dessa frågeställningar när hon gav en personlig visning för Konstepidemins vänner av sin installation Studio Work i Konstepidemins Galleri. Hennes konstnärskap handlar alltså inte i första hand om den fotografiska bilden, förklarade hon, även om foto och rörlig bild var hennes huvudämne på Konsthögskolan i Malmö.

Beata Fransson

Beata Fransson

Hon vill istället fördjupa sig i fotografins historia, tekniken, interiörer i ateljéer och studios, hur man rent konkret gick till väga. Hon söker dessutom identifiera och tolka vilka drivkrafterna som låg bakom utvecklingen.

För oss som använder mobiltelefon och kamera nästan dagligen är fotografering inget stort ämne; vi funderar mindre och klickar desto mer. Det kan därför finnas skäl att nämna några fakta om den historiska bakgrunden.

Den fotografiska metoden utvecklades på 1830-talet av Louis Jacques Mandé Daguerre och Nicéphore Niepce. Efter Niepces död 1833 fortsatte Daguerre ensam att utveckla metoden. År 1839 offentliggjordes uppfinningen i den franska vetenskapsakademin och samma år skänkte franska staten tekniken som gåva till mänskligheten genom att med livränta friköpa patentet från upphovsmännen.(Wikipedia)

Fotografering som gåva till mänskligheten – det låter mäktigt och stämmer till eftertanke.

I installation på galleriet har Beata återskapat delar av en gammaldags studio, fast lekfullt och underfundigt. Verket består av svarta skärmväggar täckta av speglar och fotografier av äldre ateljéer. Det ser gammalt ut och det känns gammalt när man går mellan skärmarna, men det är high tech – C-printade foton och aluminiumfodrade skärmar.

En handfull riktiga foton, eller objekt, ingår också i utställningen och kompletterar installationen. Det är bilder på fonder och speglar som ingick i dåtidens ateljéer, gammaldags stativ, spännramar och nackstöd som fick avbildade personer att se stela och högtidliga ut.

Beata har ett arbetsstipendium från Konstakademien och gräver nu i arkiven i Cite des Arts i Paris efter mer material om fotografins historia. Resultatet ska förhoppningsvis presenteras i en Artist Book senare i år. Det ser vi fram mot!