En snöig vinterdag på årets andra vänträff fick vi möta Jakob Sjöstedt (f. 1977) och Maja Kristin Nylander (f.1979). Och det var intressant att se hur två konstnärer med likartad bakgrund kan utveckla sina konstnärskap på så diametralt olika sätt. Båda har en fotografisk utbildning i botten; Jakob Sjöstedt tog sin master på Fotohögskolan i Göteborg 2009. Maja Kristin Nylander är utbildad vid fotohögskolan i Edinburgh i Skottland. Därefter är deras berättelser väsensskilda.
”Den fotografiska bilden räcker inte för mig, jag insåg snabbt att jag ville jobba direkt i rummet” sade Jakob Sjöstedt. Redan hans examensarbete, Arkipelag, var ett skulpturalt verk. Ett bygge i en trapphall och en rumsinstallation; en samling mindre objekt i olika material som tillsammans skapade ett skulpturalt landskap. Så har han fortsatt bygga sina utställningar. Intuitivt och sökande.
”Jag kommer till rummet med ett antal idéer och fragment som jag testar mig fram med. Jag flyttar och flyttar om. Först i slutskedet sätter jag den slutliga utställningen.” Titlarna är viktiga poetiska utgångspunkter betonade han. Som ”Manöver i dagsljus” en utställning han visade på Konstepidemins galleri härom året (Se: https://vimeo.com/177108127). Utställningarna ser han som tillfälliga platsspecifika verk. När utställningen är över, river han uppställningen för att aldrig mer återuppstå (men med kameran dokumenterar han allt!) Nyligen avslutade Jakob Sjöstedt sin första offentliga utsmyckning ”Minnet tar form” på en innergård på Ellen Key skolan i Hisings Backa. Det var en stor utmaning att göra något så bestående berättade han.
Fotografen Maja Kristin Nylanders konstnärskap har ett mer personligt tilltal, kopplat till uppväxten på en gård i en liten by i Västmanland. Hon började fotografera tidigt i barndomen, lånade mammans kamera och tog bilder av människor och miljöer som fanns i hennes närhet (”Jag var mycket inspirerad av Sune Jonsson.”)
Brodern, som nu är död, var funktionshindrad, och om det speciella i denna uppväxt berättade Maja Kristin Nylander mycket gripande. Känslor och upplevelser som hon fortfarande undersöker och uttrycker i ett sedan länge pågående självbiografiskt projekt. I omsorgsfullt iscensatta och arrangerade bilder utforskar hon saknadens estetik. Minnen, symboler och kroppar samspelar i associativa scenerier där inre och yttre världar möts.
Att Maja Kristin Nylander har en alldeles speciell talang för inkännande dokumentär porträttfotografi fick vi också många fina exempel på. Att ha ett syskon med funktionsnedsättning är ett tema hon arbetat med i ett större beställningsuppdrag ”Syskon” som också blivit en bok. Och det var hon som tog porträtten till projektet och vandringsutställningen ”Vi är romer”. Den utställning som dragit den största publiken till Göteborgs stadsmuseum någonsin. Maja Kristin Nylanders presentation blev en fin avslutning på ännu en givande kväll i trogna Konstepidemins vänners sällskap!