Mycket av den samtidskonst som säljs på auktionshusen idag är övervärderad och har inte ett bestående värde. Priserna hålls uppe med konstlade eller manipulativa metoder, och nu har marknaden blivit ängslig. Håller bubblan på att spricka?
Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs Konsthall, stack inte under stol med sina kritiska tankar när han gästade Konstepidemis vänner för att prata om den svenska konstmarknaden. Varför blir vissa konstnärer uppmärksammade, medan andra får stå tillbaka? Ämnet är alltid högaktuellt och det lockade en stor skara vänner och konstnärer till Gröna Rummet i restauranghuset, en intim och bra sal för samtal och diskussion.
Den bild Mårten Castenfors tecknade av konstens villkor var inte okänd för oss som bänkat oss. Men Castenfors klargjorde med stor tydlighet vilka samband som leder till att viss konst uppmärksammas och blir efterfrågad.
Grundkravet tycks vara att konstverket är figurativt och någorlunda begripligt – komplicerad konst är inte lika gångbar på en kommersiell marknad.
Sambandet ser ut så här: Ställ ut konsten på ett välkänt och profilerat galleri i Stockholm och se till att skapa uppmärksamhet i media. Galleristen engagerar samlare för konstnären ifråga och erbjuder museer/konsthallar separatutställningar. I den avslutande fasen lämnas konstverket in till auktionshuset och åsätts ett högt utropspris.
När – och om – den här kedjan kommer i rörelse skapas en efterfrågan som driver upp priset, vilket i sin tur genererar nya utställningar och ökar intresset hos samlare.
Samtidskonsten en bubbla?
För galleristen och samlaren är det sedan viktigt att hålla uppe det höga priset – skulle det börja vika av nedåt så köper galleristen helt sonika tillbaka bilderna på auktioner.
– Alla är beroende av varandra i den här kedjan, det är en symbios som jag tycker väldigt illa om, förklarade Mårten Castenfors.
Baksidan av den pengadrivna lanseringen är att viktiga konstnärskap – Castenfors nämnde Berit Lindfeldt och Jarl Ingvarsson – inte får den uppmärksamhet de förtjänar.
– Ta Dan Wolgers, han är Sveriges mest begåvade konstnär men han tjänar inga pengar. Han anses för svår.
Priserna för vissa samtidskonstnärer tycks nu ha nått taket, trots inslaget av manipulation. Dagens konstmarknad präglas av oro och ängslan. Osäkerheten märks bland annat hos Bukowskis som inte längre gör vinst på samtidskonsten, enligt Castenfors.
Han spår att luften snart kommer att gå ur marknaden. Ska vi gråta över det? Absolut inte, säger han, det kan öppna möjligheter för verkligt intressanta konstnärskap att komma fram och hitta sin publik.