Artikel

Vänner med Bibbi Forsman & Richard Widerberg

Av Anna-Stina Lindén Ivarsson

Kan man höra en soluppgång? Javisst! Det, och mycket mer, blev publiken varse på Konstepidemins andra vänträff för säsongen. Keramikern Bibbi Forsman och ljudkonstnären Richard Widerberg stod för berättandet och det blev en spännande tidsresa mellan material och uttryck. Från det kanske mest ursprungliga, leran, till digital teknik och mediakonst. En lika välbesökt som givande afton.

Bibbi Forsman öppnade kvällen med ett dråpligt predestinerande  barndomsminne från uppväxten i ett arbetarhem i industristaden Luleå. I släkten fanns inga konstnärer och att bli konstnär fanns inte heller i hennes föreställningsvärld. Men  när vänner till familjen uttryckte sitt gillande ”hon ritar ju så fint”, svarade Bibbis mamma överraskande: ”Ja, Bibbi hon ska gå på Konstfack när hon blir stor.” Ha! Och så blev det ju. Nästan.

Bibbi Forsman, foto: Monica Englund

Hon kom till Göteborg och på Konstindustriskolan (nuvarande HDK). Detta var i början av 1980-talet och ”i en tid av falnande keramisk industri och en början på studiokeramiken.” En gästlärare, keramikern Lillemor Pettersson, betydde mycket. Hon tog klassen till tegelbruket i Munkedal och inspirerade Bibbi Forsman och hennes kompis att startade egen verkstad i Majorna efter skolan. Tillsammans fick de sitt första gestaltningsuppdrag i ett nybyggt kvarter i Hängmattan i Majorna. På temat ”tro hopp och kärlek” fick så husentréerna konstnärlig utsmyckning.

Då var hennes formspråk kanske mer återhållsamt, med åren har det blivit färgstarkare och med ett tydligt naturalistiskt uttryck. Keramikern Herman Fogelin har betytt mycket; ”Han lärde oss att varje föremål är viktigt och bär en berättelse.”

Med återkommande formexperiment och ett löpande utforskande av ytor och relationer mellan föremål har hon sökt sin väg genom materialet. ”Jag har hämtat mycket former från havet, rörliga, märkliga, lite äckliga … men samtidigt väldigt vackra…” sade hon och visade stora, flerarmade snäckformer. Prickar och hål är andra teman hon återkommit till.

Bibbi Forsman är en av de konstnärer som varit längst på Konstepidemin, 1986 flyttade hon hit och huserar fortfarande i samma ateljé. Det har blivit flera offentliga utsmyckningsuppdrag genom åren: Ett torg i Jönköping, entréhallen till Lidköpings sjukhus och en trädgårdsgestaltning till Bjurslätts äldreboende är några vi fick se fina exempel från.

Fria keramiska former, lera glaserad i färg, men också många arbeten i mosaik – ett material som inte behöver ”daglig omvårdnad”, som den våta leran, och därför är lättare att gå ifrån om man har ett annat jobb att sköta. Och det har Bibbi Forsman nästan alltid haft vid sidan om konstnärskapet.

Hon avslutade sin presentation med några bilder från nya Hammarkulleparken i Göteborg och det omfattande gestaltningsuppdrag hon utförde där tillsammans med ungdomar från Hammarkullen och konstnären Saber Alipanah 2014.  En del i ett EU-projekt och målet var “att göra parken trevligare att vara i”. Tillsammans arbetade de i färgstark mosaik och resultatet blev mer än lyckat!  Ett uppdrag som ledde till att Bibbi Forsman fick jobbet som programchef och curator på Angereds Konsthall. Ett arbete som också det snart går mot sitt slut. Till våren ska hon ägna sig helhjärtat åt sitt eget konstnärskap som gästateljist i Los Angeles. Vi önskar Bibbi Forsman stort lycka till!

 

Richard Widerberg, foto: Monica Englund

Så kom då soluppgången efter fikapausen. Ljudkonstnären Rickard Widerberg lät oss lyssna på det stigande ljuset, inspelat någonstans i Frankrike. Det vill säga ett ljudkonstverk där han, med teknikens hjälp, överfört ljus till ljud. Vi såg en bild på en stigande röd sol mellan träden och vi hörde en ton som ökade i höjd. Fascinerande. Men, som Rickard själv uttryckte det, ”Jag vill inte kalla det musik.”

Att verket fungerar som en bild och en upplevelse för synskadade har han fått bekräftelse och mycket uppskattning för då han ställt ut det.  ”Sonifiering” kallas det här sättet att tolka mätdata som ljud. Det används inom forskningsvärlden som ett komplement till data för att förenkla förståelsen av en visuell representation. I Rickard Widerbergs händer är det ett verktyg för konstnärlig gestaltning. Hans egen bakgrund är både teknisk och konstnärlig. Han har en kandidatexamen i informatik (”det vetenskapliga studiet av information och dess behandling i kodad form samt dess presentation”) Han är också utbildad vid Dramatiska Institutet och har studerat konst och design för nya medier på Konstindustrihögskolan i Helsingfors.

Han har alltid hållit på med musik, ett intresse som förde honom vidare mot konst och teknik. Rickard Widerberg visade flera spännande exempel på konst-, musik- och ljudprojekt han skapat eller varit delaktig i. Några på komplex experimentell nivå (se www.riwid.net) andra mer konkreta och i samarbete med uppdragsgivare som Kultur i Väst och Västarvet. ”Berättelser minnen och platser” heter hans senaste projekt. En pågående ljudundersökning av speciellt intressanta platser. Ett slags journalistiskt reportage, men utan mål och syfte, mer än att spela in den muntliga berättelsen direkt på plats och med allt ljud som där tillhör. Så får lyssnaren en tredimensionell ljudupplevelse.

Genom research hos hembygds- och industrihistoriska föreningar hittar han platserna och människorna som kan berätta om dem. Det rör sig om udda platser, som t ex ett 100-årigt igenväxt gruvhål mitt i skogen i Lugnås. Om denna släktägda gruva berättar Jan Gedin i en ljudupptagning. ”Han sa först att han hade inget att berätta. När vi sedan gick ut till platsen tillsammans, då kom prat. Så är min metod. Platsen aktiverar berättelsen.” menade Rickard Widerberg.

På liknande sätt har han undersökt hur Tolered lät förr i tiden? En vällingklocka dominerade då ljudbilden och vägledde fabriksarbetarna och innevånarna i det lilla industrisamhället. Idag har vällingklockan ersatts av vägbrus och mycket mer allmänljud. Så kan också en samhällsutveckling beskrivas.

Rickard Widerberg avslutade med att deklarera ett kritiskt förhållningssätt till IT.  ”Missbruk av teknologi är mycket vanligt idag. Jag ser det som ett kall, att avvända mina kunskaper till att ifrågasätta allt och försöka förklara för människor hur de ska kunna ifrågasätta teknologin. “sade Rickard Widerberg. Han uttryckte samtidigt ett intresse för att arbeta konstnärligt med AI, artificiell intelligens. Och man gick hemåt nöjd, men med en liten en liten förbryllande känsla av Du sköna nya värld …

Anna-Stina Lindén Ivarsson