Om man mixar begreppen konst och kontrast nybildas ordet konstrast. Det skulle kunna bli en passande rubrik på mötet mellan textilkonstnären Kerstin Åsling- Sundberg och Love Hultén, formgivare inför Konstepidemins Vänner höstupptakt.  Men det gäller att läsa ordet rätt, för någon ”rast” handlar det absolut inte om i de två konstnärskap Vännerna fick ta del av. Tvärtom.

Kerstin Åsling- Sundberg och Love Hultén, foto Björn Rantil

Mycket skiljer dem åt i formspråk och hantverk, men ett har Kerstin och Love gemensamt – en lite obekväm inställning till titulaturen konstnär. Konsthantverkare tycker de båda stämmer bättre in på självbilden. Men visst är det Konst med stort K som både Love och Kerstin skapar i sina ateljéer på Konstepidemin.

Kerstin Åsling-Sundberg är ju närmast en institution inom textilkonsten med en flödande verksamhet från 50-talet och framåt. Rötterna har hon i Dalarna där hon också tidigt fortsatte i familjetraditionen och började väva.  Tidigt inspirerad av Viola Gråsten och andra storheter och via utbildningar, bl.a på Konstfack, började Kerstin göra mönster till textilindustrin. Hennes mönsterspråk och fantasifullhet är både häpnadsveckande i sin mångfald och så storslaget skiftande. Detta i förening med en hantverksskicklighet och en ständigt utvecklad egen vävteknik som resulterat, och fortsatt resulterar, i stor textilkonst.

Kerstin Åsling- Sundberg, foto Björn Rantil

Vännerna bjöds av Kerstin på en minst sagt färgstark resa genom en skiftande karriär med prov på många av Kerstins både kända och mindre uppmärksammade verk. Alltifrån vävar på drygt 80 kvadratmeter och tjogtalet meter långa för banker till vävda bilder i betydligt mindre format.

Nu, säger Kerstin, att hon är mogen att ta hand om material som blivit liggande genom åren. Ryaprojektet, som hon kallar det. Spännande som alltid när det händer ting i hennes ateljé.

Ung, uppmärksammad och prisad. Love Hulténs namn hörs allt oftare i den vida konstvärlden. Stipendium från svensk Form, IKEA och nu senast Västra Götalandsregionens arbetsstipendium..

Love Hultén, foto Björn Rantil

Formgivare och konsthantverkare, säger Love om sig själv. Men samtidigt en tydlig dragning till Konst i form av ting som Love skapat utan att en beställare finns med i bilden – eller verket vad de nu vara månde. Och nog är han märkvärdig, Love, i ordets allra mest positiva mening. Rolig, kan vi som hörde honom under Vänträffen också tillägga.

Göteborgs Konstskola, HDK och Stenebyskolan har alla haft förmånen att ha Love som elev. Otålig, ständigt kreativ med en obändig fantasi. Plus den där lyckade förmågan att omvandla idé till handling.

– Jag började hitta vägen till ett eget konstnärskap. 2006 hände något, berättade Love.

Tvåårig utbildning i grafik. Spännande tekniska kunskaper och livligt experimenterande. Bland annat ett eget nytt typsnitt och en väldigt speciell kortlek och ABC-bok på temat Misär.

– Det kanske finaste jag gjort, enligt Love som också hunnit intressera sig för bokbinderi.

Spårbyte igen. Nu kom spelkonsolerna in. Ny elektronik inbäddad i ett nytt Love-typiskt formspråk, ofta utformat i konstfulla träföremål. Möbler och ting.

Man hör på Love att det förmodligen är ett nytt spårbyte på gång. Som alltid. Ett spännande konstnärskap som sannerligen inte ägnar sig åt repriser.

Foto Björn Rantil