Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin logo
Utställning

Smog

Jag har under det senaste året arbetat med bilder och filmer som är nedslag i en värld som befinner sig på en bristningsgräns. Jag har utgått från en väldigt mörk plats där solen varken går upp eller ner på grund av miljöförstöring och där ett politiskt system kollapsat. Mina bilder är scenerier av platser där känslor som rädsla, apati, och av att vara oförmögen att förändra gestaltas. I en bild visas en person med en vildsvinsmask, kanske som en symbol för makt och galenskap. I en annan bild syns en självlysande manet, kanske som symbol för en atombomb. Men i vissa utav bilderna finns det element som visar på en framtidstro, där beröring och att arbeta tillsammans gör skillnad, det som får oss att orka stå emot. I utställningen visar det sig i serien Glowing contact, där två händer söker varandra likt ett kärlekspar.

Ordet Smog kommer av de engelska orden smoke och fog. Tillsammans betecknar orden en blandning av luftföroreningar och dimma. Smog är något som vi läser om i tidningarna ganska ofta nu för tiden, men i London 1952 inträffade kanske det mest kända fallet: The Great Smog, då dog ungefär 4000 personer (nutida siffror säger ungefär 10.000 personer) och över 100 000 personer blev sjuka inom loppet av 5 dagar. För mig är titeln smog mer en metafor än en verklig händelse, jag drar paralleller till vår samtid där människor dör i flykt på mörka hav. För mig är smog ett giftigt mörker, där det är svårt att göra sig synlig eller hörd. Bilderna är iscensatta och en del bilder är uppbyggda som modeller i min ateljé som jag sedan har fotograferat av. Jag har i flera av mina bilder använt mig av fluorescerande färg och blacklight. Fluorescens innebär att ett ämne som har absorberat ljus återutsänder ljus, denna process blir mest tydlig om man använder sig av ultraviolettljus eller blacklight. Den här processen är också viktig för mig i sammanhanget, att även i de mörkaste rum, kan ljus absorberas och lysa igen.

Anna Lamberg bor och arbetar i Göteborg och Stockholm. I sina arbeten utforskar hon rum, både fysiska och mentala. Hon rör sig kring existentiella frågor såsom minne, förlust och rädsla. Anna arbetar med flera medium samtidigt såsom fotografi, video, objekt, ljud, ljus och collage, en metod för att ge en helhetsupplevelse av den känsla hon vill förmedla i flera plan. Anna använder ofta starka färgerna och glittriga material i sina verk, men vill under den vackra ytan försöka skapa inre oro och mörker. Det som intresserar Anna är inte det vackra utan det svarta och svåra, det som händer när fasaden krackelerar. Anna Lamberg är utbildad på Högskolan för Fotografi, numera Akademin Valand. (MA 2010).

annalamberg.com