Initierat av Linnéa M.F. Larsson, konstnär, har sammankomsten/plattformen den temporära grupperingen Drömfabriken – det andra väveriet, nu efter två upplagor, 2019 och 2020 gett upp formatet och tänker om.

Utvärderingen är; det här projektet kommer inte att rädda världen från modesystemet, kolonialismen eller den kommersiella imperialismen. Det kommer inte heller att bidra till återupptagen textil produktion på den postindustriella landsbygdsorten. Men vad kan vi göra? Vad vill vi göra?

”Drömfabriken är det emanciperade löpande bandet där arbetare sitter i en cirkel och diskuterar öga mot öga. Men utan arbetsplats blir det svårt att organisera sig och när all produktion är långt borta är det svårt att känna någon empati eller solidaritet. Jag hoppas att den här budkavlen som jag hoppas att vi skriver tillsammans kan ersätta på något plan ett möte i det fysiska rummet. Drömfabriken frågar hur vi kan skapa en snällare verklighet för det textila arbetet. Det börjar med att vi delar våra subjektiva perspektiv på det textila. Alla bär vi kläder, alla angår det oss förr eller senare, mer eller mindre.”
– Linnéa M.F. Larsson

Välkommen att vara med på en digital happening 
lördag 13 mars kl 17:00 – Läs mer här!

Linnéa M.F. Larsson, född 1980, jobbar ofta institutionskritiskt och intuitivt i undersökande processer. Nu riktar hon sin blick mot patriarkerna som grundade och byggde upp textilindustrin i Uddebo där hon bor och är baserad, men även sig själv som initiativtagare till Drömfabriken – det andra väveriet, och skriver brev där hon söker den taktila kontakten med kamrater och kollegor, ekon från det förflutna och institutioner, nära och fjärran. Hon räddar även närproducerad ull och arbetar mot en publikation att ställa ut under GIBCA Extended 2021.