Inom oss existerar ett rum som är oändligt. En själslig katedral med varken väggar eller tak, där upplever vi vår värld och skapar mening. Detta rum kan ingen komma åt, det är ditt. Och mellan dig, objekt och rum existerar ett förhållande som är flytande, vibrerande, fullt av liv. En slags mellanrumsform, ett första möte.

Mitt examensprojekt fick fungera som en bägare för de kunskaper och funderingar jag haft under de senaste åren. Syftet med min design blev att transcendera bruksfunktionen och skapa form som tangerar konst, skulptur och design utan att vara uteslutande någondera. Jag vill lyfta den förgrening av design som talar med sinnet, nämligen emotionell design. Ett objekt kan spela på andra element än vad vi är vana vid eller förstår och leder oss därför förbi förnuftet och närmare världen i sig. Ett objekt bör därför kommunicera utan att tala klartext. Motivationen är att angripa något – en berättelse, faktisk, autentisk, filosofisk och/ eller fiktiv sådan. Det är viktigt att uppmana betraktaren att fritt uppleva och delta i berättandet av formen. Mina möbler är alltid mångfacetterade och kan ibland ses som en antropomorf eller en metasymbolisk tolkning av många berättelser från både den verkliga eller fiktiva världen. Ändamålet är dock inte att avslöja allt för betraktaren utan snarare vara ett förhållningssätt för mig som skapare att fylla mitt projekt med värden och mening.

Caroline Eriksson (f. 1985) är född och uppvuxen i Göteborg och tog 2015 examen i design på HDK med slutarbetet Introduktion till sinnesförnimmelse. Ställde efter det ut sin stol Connesso på möbelmässan i Milano under våren 2016.