Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin Konstepidemin Konstepidemin
Konstepidemin logo
Konstepidemins vänner

INSTÄLLT / Helene Billgren & Fredrik Lange

Helene Billgren har kallats en av Sveriges mest obändiga och kreativa konstnärer. Det är ett konstnärskap som inrymmer lika mycket lekfullhet som djupaste allvar.

Hennes konstnärskap har utvecklats och förändrats genom åren men fortfarande handlar det i stor utsträckning om kvinnan, hemmet och familjen. I denna sfär hittar hon ständigt nya sätt att uttrycka sig på. Hon förvandlar vardagen till konst på sitt eget sätt.

– Helene är som ett livs levande allkonstverk, en härlig person med en unik förmåga att smyga in giftigt allvar i en skenbart oskuldsfull bildvärld, menar Mårten Castenfors, chef på Liljevalchs konsthall.

Han har följt Helenes konstnärskap i många år och nyligen arrangerade han en stor separatutställning av hennes verk på Liljevalchs. Utställningen drog fulla hus och recensionerna var lyriska. Visningen befäste ytterligare hennes position som en landets mest intressanta konstnärer.

Det är framför allt hennes sätt att hantera färg som imponerat på kritiker och publik. Mårten Castenfors uttrycker det mer distinkt i programhäftet till utställningen:

– Helene är en av Sverige främsta målare idag: så friskt, så vackert, så fräckt, så ödesmättat, men ändå alltid avspänt och visuellt berusande!

Helene har sina rötter i Göteborg och utbildade sig vid Valand. Hon hade sin första separatutställning 1985 på Galleri Rotor i Vasastan. Några år senare slog hon igenom efter tre utställningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Där fick en större publiken för första gången möta hennes personliga bildvärld med sjuksköterskor och hästflickor, hemmafruar och flickkvinnor, tecknat i kol och blyerts. Det var bilder med både lek och allvar där figurerna gestaltade olika roller i vardagslivet.

Sitt måleriska genombrott kom 2009 med utställningen Free Kitten på Angelika Knäpper Gallery i Stockholm. De unga kvinnorna var fortfarande högst närvarande men nu inbäddade i färgmättade, dramatiska eller drömska landskap.

Fredrik Lange är filmproducent och manusförfattare och en av fem delägare i Vilda Bomben AB som har sitt säte på Konstepidemin. Det är ett konstnärsdrivet filmbolag som producerat en rad uppmärksammade dokumentärer och filmer. Den senaste produktionen var ”Rekonstruktion Utøya” som nominerades till Nordiska Rådets filmpris 2019.

Fredrik har en gedigen bakgrund inom film och teater. Han utbildade sig Filmhögskolan i Göteborg och följde upp med teatervetenskap på universitetet och gick sedan en utbildning i teaterregi i Prag. Efter denna målinriktade utbildning insåg han att han inte ville bli teaterregissör, det stora intresset för film tog över. Efter en period som programansvarig på Folkets Bio grundade han 2004 filmbolaget Vilda Bomben.

Fredrik ser producentrollen som ett kvalificerat konstnärligt arbete, och han ser sig själv som medskapare i filmarbetet.  Film är att ”se på världen med konstnärliga medel i form av rörliga bilder”, säger han. Till skillnad från många andra filmbolag  slår han fast att målet för honom och bolaget inte är att bli rika; målet är att göra konstnärliga verk som berör människor. Det innebär bland annat att samarbetet med andra regissörer och manusförfattare är mycket tätt under hela produktionen och att alla rättigheter ägs av upphovsmakarna.

Vilda Bomben och Fredrik Lange har nått stora framgångar med sina hybrider av dokumentärer-spelfilmer. Bolaget har vunnit tre guldbaggar och flera filmer har fått internationell spridning utanför festivalvärlden. Filmer som ”Rekonstruktion Utøya”,  ”Freak Out” och ”Spår” har nått en stor publik.

Intresset för konstnärliga dokumentärer tycks hela tiden öka, och Fredrik tror att förklaringen är filmens förmåga att utan ord eller teorier beröra människan på djupet.

– Bra konst är på ett sätt anti-akademisk, den kan inte införlivas i en språkstruktur, menar han. Det som berör oss har inget språk, det upplevs och går in i oss med andra medel än ord.