Jens Fänge debuterade i mitten av 1990-talet med ett måleri som bottnade i en surrealistisk bildvärld, inte sällan med referenser till populärkultur och popkonst.

På senare år har han gått från det rent måleriska till assemblage, en tredimensionell collageteknik där han med hjälp av textil, färg, trä och objekt gör ingrepp i rummet. Motivtapeter som skulle kunna liknas vid muralmålningar skapar kulisser som målningar och ibland även hittade föremål placeras på. Fram träder en glidande bildvärld där verken går in i och ut ur varandra. Jens förklarar:

– När jag målade på duk använde jag ofta små teckningar som jag tejpade på underlaget för att testa olika kompositioner. Jag provade att såga ut figurer i masonit och fästa dem på målningen.

– Sedan var det som om arbetet bara kunde fortsätta utanför målningens ramar. Ganska sömlöst gick det att tillämpa samma idé eller metod i hela rummet och att använda själva väggen som målarduk. De ursprungliga platta målningarna blev plötsligt delar i ett större motiv.

Jens Fänge är född i Göteborg men bor och arbetar i Stockholm. Han är utbildad på Valand och har ställt ut på gallerier och institutioner i Sverige och internationellt sedan mitten av 1990-talet.

Karin Agégelli rör sig fritt mellan olika uppdrag och ett mer undersökande arbete i ateljén. I över tio år har hon arbetat med konst för offentlig miljö, äldreboende, skola/förskola, parker, kommunala och privata bostadsgårdar.

Hon arbetar gärna i betong som är ett fantastiskt och robust material, det låter sig förvandlas till små och stora ting. Ytorna går att få sammetslena och betongen kan färgas in.

– Mina skulpturer är ofta vardagsnära och taktilt inbjudande. Många gånger kommer inspirationen från växt- och djurriket, men jag arbetar också med att förenkla funktionella former från vår vardag som kan inbjuda till olika slags associationer och fantasilek.

Eftersom Karin har en trädgårdsmästarutbildning arbetar hon ibland med lösningar där växtlighet och anläggning är en del av hennes gestaltning.

-Det väldigt viktigt för mig att integrera skulpturerna i miljön. För att de ska komma till sin rätt vid en utomhusplacering är ett bra växtval och en väl genomtänkt anläggning av stor betydelse. Jag tänker scenografiskt och försöker skapa inbjudande rum.

Karin är också engagerad i teater och då handlar det främst om rekvisita och kostymarbeten. Ofta rör det sig om ”specialare” i skiftande material.

– Det kan tex. vara en stickad peruk eller en kaninhatt av en lingonsyltsburk med ett par yllesulor i storlek 47 till öron…

Hon arbetar dessutom med formgivning i egna projekt men också i samarbete med tillverkare. Det handlar om produkter för industrin men också om mer hantverksmässig egen framställning.