Knutte Wester är en sällsam och egenartad fågel i det svenska konstlivet. Hans konstnärskap är ett genomtänkt moraliskt ställningstagande och därför låter vi honom disponera kvällen på egen hand.

Med sitt genuint sociala engagemang sticker han ut och följer ett slags inre kompass i sitt konstnärskap, fjärran från gängse trender på konstscenen. Hans genombrott kom med verket Guldgatan 8 där han under ett års tid hade en öppen ateljé på en nyöppnad flyktingförläggning i Boliden.

År 2007 gjorde han, tillsammans med barnen på barnhemmet Ziemeli i Riga, verket Monument without a home, som sedan dess visats på flera utställningar. Skulpturen i brons visar ett barn med knyte på axeln, stående på en platta med hjul. Figuren kan illustrera de glömda och gömda barnen som finns mitt ibland oss, de hemlösa över vilka inga monument reses.

I en av Knutte Westers uppmärksammade filmer, som visats på SVT, får vi följa den livfulle åttaårige Gzim från Kosovo som han mötte på flyktingförläggningen i Boden. Gzim blir utvisad och Knutte Wester söker upp honom åtta år senare. Vi kan bara ana vidden av allt som kriget i Kosovo och myndigheterna i Sverige berövat honom. Mötet mellan de två är en gripande berättelse om en vänskap som sträcker sig bortom utvisningsbeslut och språkförbistring.

Filmen Horungen, som visades på Göteborgs Konsthall hösten 2018, är en gripande skildring av hans farmor som växte upp med sin ogifta mor i sekelskiftets Stockholm. Knutte Wester skildrar farmoderns totala utsatthet i en animerad dokumentärfilm, sammansatt av 670 akvareller. Berättelsen om horan och horungen är ett starkt och gripande dokument från en tid då makten och moralen förpassade ogifta mödrar och deras ”oäktingar” till en skuggtillvaro präglad av fattigdom och ensamhet, utstötta ur gemenskapen.

Knutte Wester valde att göra Horungen i mörka akvareller, kompletterad med gamla journalfilmer, och med Inga Landgré som berättare. Filmen har visats på SVT och på filmfestivaler runt om i världen och hyllats med priser i bland annat Estland, Korea, Toronto och Kalifornien.

Knutte Wester har satt flera avtryck i Västsverige. I oktober 2018 invigdes verket Av tiden flätar jag en plats i Kapsylparken i Halmstad. Det är en skulpturgrupp i brons med en barngestalt och en kupolliknande koja. Temat med barnet, platsen, utanförskap och förflyttning återkommer även här.

I Varberg skapade Knutte Wester en vacker skulpturgrupp i Brunnsparken, kallad Vattenbärare, som invigdes 2018. Även här handlar det om barngestalter men i det här fallet framställda som hjälpredor, de fraktar vatten till en tänkt brunn i centrala stan. Sanningen är att det aldrig har funnits någon brunn på just den platsen men Knutte Wester iscensätter en symbolisk mötesplats. Budskapet är glasklart: det är i mötet med andra vi blir dem vi är.