Berit Jonsvik har ett 40-tal solo- och gruppställningar bakom sig, och så sent som för ett år sedan presenterade hon fyra parallella konstprojekt på Konstepidemin. Hon kallade dem Telluriska Perspektiv,  en serie installationer med musik, ljudcollage, växter och akvareller ”som behandlar Kosmos sett från vår jordiska utgångspunkt”. Installationerna var en konstnärlig tolkning av begrepp som gravitation, fysiska och kemiska lagar som råder på jorden samt en hyllning till de vetenskapsmän och -kvinnor som vidgat vårt vetande.

Det var en signifikant utställning av en konstnär som gärna söker kunskap och fakta om världen vi lever i, och som förmår överföra sina insikter i konstnärliga uttryck.

Berit är en mångsidig konstnär som arbetar i skilda material men framför allt med skulpturer och grafik.  Hon har gjort ett flertal offentliga verk, senast till Sahlgrenska sjukhusets väntrum 2008. Sin lekfulla sida plockade hon fram när uppdraget handlade om skulpturer på platser för barn, så föddes  ”Kaninens badrum” i Fjällbo och ”Lodjurets sagorum” i Landvetter.  Det är tunga grejer i granit och marmor med ett tydligt barnasinne!

Efter snart femtio år som konstnär, varav 30 år i sin ateljé på Konstepidemin, arbetar hon med obruten vitalitet och nyfikenhet. Hon har belönats med en rad statliga och kommunala stipendier och artist-in-residence och är representerad i Statens Konstråd, Sveriges Riksdag, Hiroshima City Museum, Röhsska museet och ett stort antal landsting och kommuner.

David Sperling Bolander gick från musiklinjen på Hvitfeldtska till Larssons teater därför att, som han själv säger, ”jag längtade efter kommunikation och en betydelse i det jag gjorde!” Han kom att bli en nyckelperson i teatergruppen med en rad framgångsrika föreställningar där han spelade allt från Hamlet till Humpty Dumpty.

Så småningom kom också musiken in i hans teatervärld och i vissa föreställningar fungerade han som kompositör, musiker/sångare och skådespelare. Han rörde sig mellan Malmö Dramatiska Teater, Stadsteatern i Göteborg, Teater Bhopa och Teater Sesam tills han återförenades med Larssons teater. Där skapades hans första enmansföreställning, Opus 5. Den blev en stor framgång och gick på turné till Stockholm, Buenos Aires, Marocko och Helsingfors.

En bit in på 2000-talet kreerade han två nya enmansföreställningar, Kapten Beto och The true story of Bengt Erik Olssons sista konsert – den senare en hisnande föreställning om konsertpianisten som grälar så till den milda grad med pianot att han till slut demonterar hela klaveret.

Många minns också den svarta komedin ”Den flygande handläggaren” på Folkteatern (efter Gertrud Larssons roman) där David komponerade musiken, var musiker och skådespelare, samtidigt.

David Sperling Bolander har på senare tid alltmer kommit att ägna sig åt uppdrag inom teater och musik,  som pedagog, regissör och kompositör.