Rösten fyller rummet med sina apelsinklyftor. Korta och långa sträcker de ut sig över trappan, väggarna, rören, dammet på golvet. Utvecklade och nedstuckna som flaggor. De verbala initiativens fladdrande. Tala. Tala om. Tala om hur. Tala om hur det. Tala om hur det är. Att varje artikulerad pennstump, skorsten eller sjukhuskorridor blottar en föreställning om hur världen hänger samman. Föreställningar grundande i erfarenheten, förhoppningar, missuppfattningar, gissningar eller slump. Ett pingisrack, ett basebollträ, en burk med hårsprej.

Simon Skutelis arbeten kretsar kring relationer mellan  bild och verbalt språk. Han undersöker situationer där text används för att tala om vad en bild föreställer och situationer där språkliga formuleringar ger upphov till inre visuella förnimmelser hos lyssnaren eller betraktaren. Skuteli är verksam i Stockholm, han har en masterexamen från Kungl. Konsthögskolan i Stockholm (2014) och en kandidatexamen från Högskolan för fotografi i Göteborg (2012). I Pannrummet ställer han ut ljudverket En pinne är längre än ett streck, i vilket en mängd föremål sätts i relation till varandra genom påståenden om deras längd.
simonskuteli.com