Alice Plazzo utforskar teman som transition och minne utifrån en antropologisk reflektion. Genom att undersöka melankolins högtidlighet fokuserar hennes arbete på begrepp som förlust, tomrum och intimitet.
Hennes ikonografiska studie belyser känslan av det okända, universell sorg samt frånvarons inverkan, och analyserar spänningen mellan kollektiv sorg och gemenskapens värme.
Hennes subkulturella undersökning utvecklas till en öppen granskning av samtida skiften och deras resonans inom kultur och personlig erfarenhet, i egenskap av en veritabel fristad för delad identitet.
Detta fungerar som ett verktyg som å ena sidan konfronterar existensens bräcklighet, och å andra sidan systemisk och institutionell individualism. Genom översättning och visuell dekonstruktion gestaltas ett oryggligt monument över den absoluta, icke-förhandlingsbara nödvändigheten av mänsklig samhörighet.
Alice Plazzo (f. 1997) är en italiensk visuell forskare och konstnär. Efter att ha utexaminerats från konstakademin (Academy of Fine Arts) utforskar hon i sin praktik grafiska språk, med särskilt fokus på tuschtekniker och narrativ prosa. Hon tilldelades ett särskilt omnämnande (Special Mention) av Winsor & Newton och gav år 2023 ut sin första grafiska roman på eget förlag. Hennes verk har ställts ut i separat- och samlingsutställningar i olika utställningsrum och gallerier över hela Italien.
År 2025 grundade hon det multidisciplinära projektet Belladonna, vilket fokuserar på tvärmediala språk och gemenskapsidentitet, samt innefattar kuratering och organisering av lokala utställningar.
Under 2026 präglades hennes arbete djupt av residensprogrammet Gaza: A View from the Edge i Miellin (Frankrike), arrangerat av Fasila Collective och Assemblage Arts, vilket successivt har vägledt utvecklingen av hennes pågående konstnärliga praktik.