Andy, Rasmus, and Evelina suffer from a myopia that makes them bring objects close to their eyes. Turning and twisting them, feeling their weight in their hands.
This shortsightedness becomes a way of seeing – of understanding the narrative of a thing; its form and matter; how its sides almost completely fit together with that other thing, and how we know it to be true. How form comes and goes.
In the exhibition As My Eyes Adjust, the three artists create their own constellations which, when brought together, like flashes of light in the night sky, contribute to a larger picture.
Andy Allen-Olivar is a multimedia based artist working with photography, film, installation, text and most recently performance. His artistic endeavours unfold with optics and illumination – darkrooms, lightboxes, camera obscuras, and projections. This light is not solely visual; it is a way of seeing – of perceiving the overlooked, layered and hoarded details of memory and meaning; in the anecdotal, in the buried; using text as a tool for ventriloquism, with imagery to find ghosts and traces of illumination and meaning. Using these, he aims to research ephemerality and presence. To create a constellation of details. The details are hard to explain, but when placed together, they become something that perhaps could be defined, but he feels something would be lost if he tried to do so. His work is dedicated to those who bend their knees to see; to what is written on the back of things, and to what is not; to hangovers and jet lag; to know how something works, and still be surprised and humbled by it anyway; to hold something up to the light and feel the gravity in his feet.
Rasmus Richter is a sculptor working with wood, plaster, and bronze, with things he picks up from the street and things he has saved for a long time in small boxes. His sculptures keep breaking even though he tends to be very careful with them. They stand on legs that give away to their own weight, hold themselves together, and often wander off into thought. They speak through balance, scale and material, and seek a way of seeing the world with curious warmth.
Evelina Jonsson works across sculpture, installation, photography, video, and writing. Form comes and goes, shifts, dissolves, turns unrecognizable. This instability — in matter, in nature, in the act of looking — is where Jonsson’s practice begins. She is drawn to the places where control breaks down: where a predicted process surprises, where a material refuses its role. Her sculptures and installations often bring organic and inorganic matter together in provisional arrangements — containers, cabinets, structures that echo scientific display while undermining its certainties.
The relationship between image and the material is a question she keeps returning to: how representations form, survive, and degrade — and what they do to the things they claim to depict. Nature runs through her work not as backdrop or metaphor, but as active agent. She is occupied by the contradictory positions we hold toward it — marvel, the need to classify, the desire to possess.
Writing runs parallel to the visual practice, pressing into the same questions from a different angle. Both are attempts to develop a gaze that can hold ambiguity: intimate rather than clinical, open to what is strange, seductive, or disturbing.
Andy Allen-Olivar (b.1995) was born in Bogotá, Colombia, raised in Oxford, England and in Buenos Aires, Argentina. He recently won the Bernadotte Programme of 2025 from Konstakademien, exhibiting his solo show ‘Solkatt’ there, Helge Ax:son Johnson’s grant of 2024, and exhibited at Fotografiska 2025. He studied a Post Masters in Decolonizing Architecture at KKH, Stockholm, Sweden (2023-2024), Masters in Fine Art at Konstfack, Stockholm, Sweden (2020-2022), Bachelors in Fine Art at Chelsea School of Art, London, UK (2015), Bachelors in Fine Art Photography at Akademin Valand, Gothenburg, Sweden (2016-2017), and Documentary Film-making in Biskops Arnö Folkhögskola, Sweden (2018-2020). Before working in the Arts he worked in the Postal Industry.
Rasmus Richter (b. 1997 in Stockholm) holds a Master’s degree from the Academy of Fine Arts Vienna (2026) and has also studied at La Esmeralda in Mexico City (2023) and Akademi Valand (2019). He is currently enrolled in a Post Masters at KKH, Stockholm. Rasmus works with sculpture and drawing and is the founder of the artist centre Centrum för Social Skulptur.
rasmusrichter.se
Evelina Jonsson (b. 1990 in Nässjö, Sweden) holds a Master of Fine Arts from the Royal Institute of Art, Stockholm (2022), a Bachelor of Fine Arts from the Gerrit Rietveld Academie, Amsterdam (2017), and a Bachelor of Arts in Art History from Uppsala University (2020). During the summer and autumn of 2026 she been a resident at IASPIS in Stockholm. In 2023, she was awarded the Royal Academy of Fine Arts’ Bernadotte Scholarship. Her recent exhibitions include Begränsa dig, Inneslut mig, Luleå Konsthall, (2026), Sånt som faller, Art Lab Gnesta, Gnesta (2025), A(biotic) indulgence, Coulisse Gallery, Stockholm (2025), Play it as it lays, as part of Curated By, Charim Gallery, Vienna (2024), Höljet, Konstakademien, Stockholm (2024).
evelinajonsson.com
Andy, Rasmus och Evelina lider av en närsynthet som får dem att föra saker nära ögonen. Vända och vrida på dem och känna deras tyngd i sina händer.
Denna närsynthet blir ett sätt att se – att förstå någonting om ett objekt; dess form och materia; hur dess sidor nästan helt passar samman med den där andra saken och hur de förstår det direkt när de ser den. Hur formen kommer och går.
I utställningen As My Eyes Adjust skapar tre de konstnärerna sina egna konstellationer, som när de förs samman, likt ljusglimtar på natthimlen bidrar till en större bild.
Andy Allen-Olivar är en multimediakonstnär som arbetar med fotografi, film, installation, text och på senare tid performance. Hans konstnärliga arbete tar form genom optik och belysning – mörkrum, ljuslådor, camera obscura och projektioner. Detta ljus är inte enbart visuellt; det är ett sätt att se – att uppfatta minnets och meningens förbisedda, skiktade och hamstrade detaljer; i det anekdotiska, i det begravda; med text som ett verktyg för buktalan och med bilder för att hitta spöken och spår av ljus och mening. Med hjälp av dessa vill han undersöka förgänglighet och närvaro. Att skapa en konstellation av detaljer. Detaljerna är svåra att förklara, men när de läggs samman blir de något som kanske skulle kunna definieras, även om han känner att något skulle gå förlorat om han försökte.Hans verk är tillägnat dem som böjer knäna för att se; det som står skrivet på baksidan av saker, och det som inte gör det; bakfyllor och jetlag; att veta hur något fungerar och ändå bli överraskad och ödmjukad av det; att hålla upp något mot ljuset och känna tyngdkraften i fötterna.
Rasmus Richter är skulptör och jobbar med trä, gips och brons, med saker som han hittar på gatan och saker som han har sparat länge i små lådor. Hans skulpturer går hela tiden sönder trots att han är väldigt försiktig. De står på fötter som viker sig, håller sig samman med stor vilja och vandrar ofta iväg i tankar. De talar genom balans, skala, material och söker efter ett sätt att se på världen med en nyfiken värme.
Evelina Jonsson arbetar med skulptur, installation, fotografi, video och text. Form är inte stabil: den kommer och går, förskjuts, upplöses, blir oigenkännlig. Det är i den instabiliteten – i materien, i naturen, i själva blicken – som Jonssons praktik tar sin början. Hon dras till platser där kontrollen brister: där en förutsägbar process överraskar, där ett material vägrar sin roll. Hennes skulpturer och installationer för ofta samman organisk och oorganisk materia i provisoriska arrangemang – behållare, skåp, strukturer som ekar vetenskapens sätt att ställa ut samtidigt som de underminerar dess säkerhet. Förhållandet mellan bild och verklighet är en fråga hon ständigt återvänder till: hur representationer uppstår, överlever och bryts ned – och vad de gör med det de påstår sig avbilda. Naturen löper genom hennes verk, inte som metafor, utan som en aktiv kraft. Hon undersöker de motstridiga positioner vi intar till den: förundran, behovet av att klassificera, begäret att äga. Skrivandet löper parallellt med det visuella arbetet och adresserar samma frågor från en annan vinkel. Båda är försök att utveckla en blick som kan rymma tvetydighet: intim snarare än klinisk, öppen för det som är märkligt, förföriskt eller störande.
Andy Allen-Olivar, född 1995 i Bogotá, Colombia, och växte upp i Oxford, England, och Buenos Aires, Argentina. Han tilldelades Bernadotteprogrammets stipendium 2025 vid Konstakademien, där han visade sin separatutställning Solkatt. Han tilldelades även Helge Ax Johnsons stipendium 2024 och ställde ut på Fotografiska 2025.Han har genomfört en postmasterutbildning i Decolonizing Architecture vid Kungl. Konsthögskolan (KKH), Stockholm (2023–2024), en masterexamen i fri konst vid Konstfack, Stockholm (2020–2022), en kandidatexamen i fri konst vid Chelsea School of Art, London (2015), en kandidatexamen i fotografi med inriktning mot fri konst vid Akademin Valand, Göteborg (2016–2017) samt studerat dokumentärfilmsproduktion vid Biskops Arnö folkhögskola (2018–2020). Innan han började arbeta inom konstområdet arbetade han inom postbranschen.
Rasmus Richter, född 1997 i Stockholm, har en magisterexamen från Akademie der bildenden Künste Wien (2026) och har även studerat på La Esmeralda i Mexico City (2023) och på Akademi Valand (2019). Han studerar för närvarande ett post-masterprogram vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Rasmus jobbar med skulptur och teckning och är grundare av föreningen Centrum för Social Skulptur.
Evelina Jonsson, född 1990 i Nässjö, är utbildad vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm (Master i fri konst, 2022) och Gerrit Rietveld Academie i Amsterdam (Bachelor i fri konst, 2017) och har en kandidatexamen i konstvetenskap från Uppsala universitet (2020). Under sommarhalvåret 2026 har hon varit residensstipendiat på IASPIS i Stockholm. 2023 tilldelades hon Konstakademiens Bernadottestipendium. Hennes senaste utställningar inkluderar Begränsa dig, Inneslut mig, Luleå Konsthall (2026), Sånt som faller, Art Lab Gnesta, Gnesta (2025), A(biotic) indulgence, Coulisse Gallery, Stockholm (2025), Play it as it lays, Curated By, Charim Galerie, Wien (2024), och soloutställningen Höljet, Konstakademien, Stockholm (2024).



























